2009 07 18 | 0 kommentarer » | Kategorier: Aktuellt
Hi On Life’s guide Christina Sandström är en uppskattad föredragshållare och får ofta besöka klubbar, föreningar och företag. Intresset för Himalaya och Hi On Life’s resor dit är stort. Tveka inte att höra av dig om du också önskar höra Christinas berättelser!
Läs gärna om Christinas föredrag på Lionsklubben Roxina i Linköping här
2009 07 16 | 0 kommentarer » | Kategorier: Aktuellt
Nu är flygresan bokad! Om några veckor bär det av!
Dagarna fylls mer och mer av förväntan och längtan efter Himalayas vita toppar, är så stark att det nästan gör ont i mig. Packlistan är prydligt uppdaterad sedan förra turen, inköpslistan har börjat betas av; “Ska jag köpa sakerna här, eller i Thamel?” är den stora frågan… Just det, magvaccinet Duccoral får jag inte glömma! Duger kameran en säsong till, eller är det dags att införskaffa en ny? Borde jag ha tagit en springrunda i kväll med? Är jag tillräckligt stark inför höstens äventyr? Och så är det ju allt det där som ska avslutas här hemma när man blir borta så pass länge. Måste lägga in alla räkningar i hembanken, packa ihop och städa ur min lilla lägenhet och se till så att någon tar hand om posten.
Tänk så mycket man har att fundera på här hemma och tänk så lite man har att fundera på i Nepal…
På vandringsleden så glömmer man tid och rum. Man äger det man har i ryggsäcken. Man vandrar, äter, sover och umgås med de andra i gänget efter önskad dos. Framför allt så njuter man. Man njuter av allt det vackra och av enkelheten. Av den fantastiska frihet och ro som själen finner bland dessa majestätiska berg. Man slappnar av, lämnar eventuella bekymmer och den häktiska vardagen kvar hemma.
Många har inte ens en aning om det är tisdag eller torsdag och efter några dagar så har man lärt sig att det är jakarnas bjällror och inte mobilen som ringer. Samtalsämnena handlar om tidigare upplevelser och spännande människoöden. Man samtalar om Nepals fantastiska kultur och försöker lära känna de härliga sherporna. Det har flera gånger hänt att deltagarna i gruppen, när vi väl kommer ner till Kathmandu igen, fortfarande inte vet vad flera av de andra arbetar med hemma i Sverige. Där, på en vandringsled i Nepal, känns det inte relevant.
Om några veckor får jag höra ljuden, känna dofterna och förundras av vyerna igen - Jag längtar!
Christina
2009 07 09 | 0 kommentarer » | Kategorier: Aktuellt
Jag får ofta höra; “Nej, jag kan inte följa med på en av era vandringar! Jag är höjdrädd och så kan jag inte klättra!” Tänkte därför klargöra vad en trekking/vandring i Himalaya innebär.
Att följa med på en av våra vandringar innebär att man promenerar på fina, oftast rätt breda stigar. Inte i närheten av något stup eller på leder där du behöver använda både händer och fötter. Kan du klara av en promenad på en skogsstig i Sverige så kan du klara av en vandring i Nepal!
Sen är det självklart bra om du har ett antal långpromenader med dig i bagaget när du kommer ner till Nepal. Bra kondition skadar aldrig men bra att veta är att vi under våra vandringar går väldigt långsamt. Går vi för fort hinner kroppen nämligen inte att acklimatisera sig till höjden. Vi tar många pausar för att dricka vatten, ta kort och filma. Kanske besöker vi ett kloster eller tar en kopp the på någon trevlig lodge och njuter av vyerna lite extra.
Vi har bärare som tar större delen av vår packning. Det du bär själv ryms i en liten ryggsäck; vatten, förstärkningsplagg och kamera brukar man vilja ha med sig under dagen.
Under vandringen så har vi oftast både guider, sherpor och vår sirdar med, så det finns gott om erfarna ledare om något oplanerat skulle inträffa.
Men höjden då? Alla klarar väl inte höjden? Jo, faktiskt så klarar de allra flesta människor (med få undantag) hög höjd om de tar god tid på sig och inte går för fort. Våra kroppar är otroliga på att anpassa sig! Skulle det vara så att man ändå reagerar på höjden så har vi fantastiskt duktiga guider som ser symtomen i tidigt stadium. Kanske behöver vi ta en vilodag eller så räcker det att dricka mer och ta ett par huvudvärkstabletter. I värsta fall får man gå ner, men det händer mycket sällan. Det viktigaste är att inte oroa sig, utan njuta av turen och överlåta allt det praktiska till oss guider!
Under våra turer 2008 hade vi deltagare i alla åldrar. Den yngsta var 19 år och den äldsta var 69 år och alla genomförde sin tur galant! Så tveka inte att höra av dig om du vill följa med på dina drömmars resa! Vi gör din vandring till en behaglig upplevelse som garanterat kommer att ge dig minnen för livet.
Vi ses i Himalaya!
Christina
Följ med på äventyr i Himalaya direkt från soffan!