“När du ger din ut på en lång vandring så stannar problemen upp och blir mindre i takt med varje steg du tar.  När du springer och tar dig ut till det yttersta så kommer svaren framträda tydligare.  När du gör ett försök på din svåraste klättringsgrad någonsin så kommer allting runt omkring dig att försvinna, det blir tyst och din kropp och hjärna samarbetar till max.  Efteråt minns du inte hur det gick till – du bara “gjorde”, upphöjd i det som lite obestämt kallas för “flow”.”

Så perfekt beskrivet!

Ni som har varit på en av våra vandringar, eller kanske bestigit en av Himalayas toppar tillsammans med oss - känner säkert igen er i hans beskrivning.  Ni som längtar efter känslan - hör av er till oss, så ser vi till att ni får glömma vardagen och känna er Hi On Life!

Christina
Hi On Life Adventures

Länk till artikel

* Bekämpa fattigdom
* Bygga demokratiska samhällen
* Förhindra kriser och stötta återuppbyggnad
* Skydda miljön
* Att stoppa HIV/AIDS epedemier
* Stärka kvinnors roll i samhället
* Ekonomisk tillväxt

Kronprinsen kommer även att hinna med ett möte med Nepals president Dr Ram Baran Yadav, samt hålla ett framförande på Kathmandus Universitet.

Lite Kunglig glans här i Kathmandu alltså

Allt gott från Nepal
/Christina

Christina
Hi On Life

Hälsningar från Kathmandu!

Efter mycket om och men så har bilderna nått oss från sista gruppens bravader.   Som vi berättat tidigare så nådde Mats & Åke sitt Everest BC och Kala Pathar - vilket även alla Island Peak klättrare gjorde!

Vi hade även fina resultat på Island Peak då samtliga som gav sig på toppförsöket lyckades! Ewa och Anita valde att stanna i baslägret och Christer valde att stanna i High Camp. Carina, Joakim, Stella, Staffan och Curt satsade däremot mot toppen och alla kom upp! De kallar sig numera “Hi Five Island Peak Expedition”

Det har varit jättesvårt att välja ut vilka bilder som ska läggas ut. Saran har skickat 160 st och alla är toppenfina!!! Våra vandrare och klättrare har verkligen bjudit på sig själva och fastän att det har varit busväder i nedre delen av Himalaya så har vädret varit fantastiskt för våra deltagare!   Nedan finner ni “gobitarna” från höstens andra vandring till Everest BC och expedition till Island Peak. Bilderna talar för sig själv så jag tror de flesta kommentarer är överflödiga…

Hälsningar från ett återigen dimmigt Kathmandu!
Christina

Med 2 200 strandsatta manniskor i Lukla sa har Mats, Ake och Nima inget val an att stanna i Namche i dag, i stallet for att ga ner till Lukla.  Lodger och polisen i Lukla har uppmanat vandrare och guider att inte ga ner till Lukla da det inte finns sovplatser till alla manniskor.  Aven gronsaker och kott borjar bli en bristvara pa lodgerna.

De lokala tidningarna har bekraftat att over 2 200 manniskor, varav dryga 500 lokala guider och resten turister, sitter fast i Lukla efter 4 dagar utan en enda flygning.

Nar flygplanen inte flyger fran Lukla sa finns det tre alternativ:
1. Ta en helikopter, vilket i detta fall inte heller ar mojligt pa grund av det extremt daliga vadret.
2. Vandra ner till en narliggande flygplats och flyga darifran, men da vadret verkar vara det samma i hela nedre delen av Himalaya ar inte heller det ett alternativ i dagslaget.
3. Vandra ner till Jiri -  en vandring pa ca en vecka, varifran man kan ta en buss till Kathmandu.

Hi On Life’s Nima far nu tillsammans med Mats & Ake komma fram till basta losningen for dem.  For er dar hemma, kan jag dock intyga att det finns betydligt varre platser att “sitta fast” i an Namche!  Namche ar en otroligt mysig by och hotellen/lodgerna ar bekvama och bra.  Man sitter inte i “sjon”. Dessutom sa har de Nima med sig som brukar kunna fixa de mest omojliga situationerna (forutom mojligtvis vadret), sa de ar i trygga hander!

Nu hoppas vi pa battre vader!

Allt gott!

Christina
Hi On Life Adventures

Christina har!  Sitter i Ghorepani vid Annapurna massivet och skriver.  Sag i Hi On Life’s gastbok att “dimman lag tung over Sverige” och det gor den har med!!!  I fyra dagar har flygen till Lukla varit installda och vi ar helt inbaddade i moln har i Himalaya.

Jag gick med min grupp upp till Poon Hill tidigt i morse och vi fick faktiskt se glimtar av Annapurna1, Annapurna South och Dhaulagiri innan molnen ater tog over.  Annars sa har vi under de senaste fyra dagarna knappt sett skymten av de vita topparna.  Som tur ar sa har vi i stallet fatt njuta av sagolikt vackra och riktigt trollskt dimmiga urskogar och sprakande hostfarger under var vandring!

Talade med Saran harom dagen da de kommit tillbaka till Dingboche och fick stralande nyheter om att HELA gruppen - alla 10 deltagare - har klarat av Everest BC och Kala Pathar!!  Saran forsokte blogga och lagga ut de fina toppbilderna men internetuppkopplingen rackte inte till.  Alla var enligt Saran friska och vid gott mod.  Tydligen sa ar det rejalt kallt, runt - 4 pa dagarna och runt - 10 morgon och kvall vilket ar extremt kallt for den har arstiden!

Saran och Island Peak ganget bor vara pa vag upp till High Camp i eftermiddag. Hur det ser ut dar vet jag inte i dagslaget men troligtvis sa hade de en fin morgon i alla fall, da molnen verkar ligga runt 3000 moh.  Jag har forsokt  se vadret i omradet pa Everest Web cam men den ar inte uppdaterad sedan den 31 oktober.

Mats och Ake borde na Lukla i dag - Nu haller vi verkligen tummarna for att dimman forsvinner och flygen gar som de ska i morgon!  Enligt Nima sa sitter det nastan 1000 personer i Lukla och vantar pa att vadret ska bli battre.  Inte ens helikoptrarna flyger!

Vara 6 norrman som skulle flugit upp till Lukla i dag har akt tillbaka till Hotel Tibet och checkat in pa rummen som vandrare som strandat i Lukla skulle bott pa!  Hoppas som sagt pa battre vader i morgon sa att de kommer ivag da!

Bilder och mer info kommer langre fram.  Nar - ar helt beroende pa vader, vind och uppkoppling!

Trots det dimmiga vadret,  sa mar vi Hi On Life deltagare - bade i Everestregionen, har i Annapurnaregionen och i Kathmandu alldeles utmarkt!

Halsningar fran Himalaya
/Christina

Hoppas att ni har det gott - för det har vi!  I går hade vi vilodag här  Pheriche.  Under morgonen gick vi på en acklimatiseringstur, men sen, på eftermiddagen så var vi helt lediga.  Vi hade toppen väder som vanligt och bilderna visar bara en bråkdel av hur vackert det är. Vi njuter av vyerna varena sekund.  Ni skulle vara här!!!

Soliga hälsningar,
EBC & Island Peak gänget

Nu har vi kommit fram till Pheriche!  Byn, som till största delen består av lodger, ligger i ena änden av en lång och bred dal med gigantiska 6000 meterstoppar runt om kring.  Ama Dablam, Taboche, Cholatse och Lobuche Peak tornar upp sig på sidorna med sina dryga 2 km höga, mäktiga och nästan lodräta väggar!

Här i byn finns “The Himalayan Rescue Association” (HRA).  De har en höghöjdsklinik här, där de kan ta emot mäniskor med höjdsjuka, men även andra åkommor.

HRA grundades i och med det att kliniken i Pheriche öppnades 1973.  Det var den franska sjuksköterskan Daniele Laigret som tidigt under höstsäsongen fanns på plats i byn för att hjälpa de som behövde vård.  Lite senare på säsongen så avlöstes hon av den amerikanska sjuksköterska Dolly Lefever.   Till hjälp fick Dolly en mycket omtyckt Sherpa vid namn Tashi Sherpa.  Han var en äldre man, men med stor erfarenhet från bergsbestigning i Himalaya.  De flyttade in i en lite “jak stuga” med jordgolv och de, så typiska för regionen, murade väggarna utan fogmassa. Tillsammans så verkade de i Pheriche fram till slutet av januari 1974.

Den första läkaren som jobbade i Pheriche var John Vintern. Han spenderade hösten 1974 i samma lilla “jak stuga” och hjälpte klättrare och vandrare.  Hösten 1974 så passerade även läkaren Peter Hacket Pheriche under en av sina vandringar i regionen och han beslutade sig att stanna där.  Han arbetade som läkare i Pheriche under flera säsonger och hade Sherpan Tashi som trogen assistent.  Peter föredrog dock att sova i sitt tält och tältade höst som vår bredvid den lilla stugan - Hård kille

Efter Peter så har läkarna kommit och gått.  1975 så donerade professor Y. Hayata från Tokyo Medical College 50 000 USD till kliniken och man lämnade då den lilla jakstugan till sitt öde och byggde en fin klinik.  År 2000 renoverade man kliniken till toppskick, samt byggde ut den.  I dag huserar det oftast  3 volontärläkare  åt gången under säsongerna och kliniken har i dag medicinsk och teknisk standard, mer eller mindre som ett sjukhus.  Sedan 2003 har man även en “klinik” i Everest Base Camp under säsong.

I morgon eftermiddag kommer vi nog att gå och lyssna på deras “Altitude Talk” som de har varje dag kl 15:00.  Då kan vi får veta lite mer om höjdsjuka och om andra åkommor som är vanliga här uppe.

Men i dagsläget så behöver vi inte oroa oss för höjdsjuka!  Vi mår utmärkt!  Saran tycker mest att vi tjejer går och fnissar och han kan inte låta bli att smittas av vårt glada humör.  Hur kan man inte vara lycklig här uppe?  Se bara på korten så förstår ni - Solen lyser och så gör vi!  I morgon förmiddag  kommer vi att göra en kort acklimatiseringstur för att ta höjd inför vår nästa anhalt Lobuche och på eftermiddagen ska vi bara ta det lugnt.  Sover här även i morgon natt.

Vi hoppas att ni där hemma har det gott - skicka gärna glada hejjarop via vår blogg eller via Hi On Life’s gästbok!

Soliga hälsningar från Himalaya
EBC & Island Peak gänget